Vikning ser enkel ut vid pressens utmatning, men kvaliteten på varje lägg beror på hur viket formas. Fyra mekanismer dominerar i kommersiella bindningslinjer, och var och en avväger hastighet mot noggrannhet på olika sätt. Kunskap om dem hjälper ett tryckeri att matcha ett jobb mot rätt maskin och att spåra vik som spricker, driver eller inte sitter i rät vinkel.
Stötvikning med kniv
En viktriangel formar det första viket i papperets löpriktning. En rörlig kniv träder sedan ut från vikcylindern och driver arket mellan två kontinuerligt roterande vikvalsar, som pressar bigningen och för lägget vidare till samlingscylindern. Maskiner som bygger på denna princip kallas stötvikare. Mekanismen är enkel, tål höga presshastigheter och kräver lite underhåll, men vikläget kan vandra ungefär en millimeter på lätta papper.
Rotationsvikning i rulloffsetpressar
I en rotationsvikare bärs det redan skurna arket av nålar på vikcylindern och utmatningscylindern. När de två cylindrarna roterar trycker en elastisk kniv in arket i en öppning i vikcylindern, och ett par käftar sluter sig längs viklinjen och för bort lägget medan kniven dras tillbaka. Eftersom viket formas av två cylindrar som rullar mot varandra är noggrannheten hög och hastigheterna passar rulloffsetproduktion av böcker och tidningar. Antalet vikcylindrar och vikföljden väljs efter antalet vik och den typ av lägg som körs.
Knivvikning i bokbinderiet
En knivvikare pressar arket in i gapet mellan två motroterande vikvalsar, som drar det igenom och sätter bigningen. Ett transportband för det vikta arket till nästa station för ett andra eller tredje vik. Bigningarna blir fasta och läget håller sig stabilt, vilket är viktigt för limbundna bokblock, men kniven måste göra ett fullt slag för varje cykel, så kapaciteten ligger under en rotationsvikare.
Fickvikning för parallella vik
I en fickvikare passerar arket genom ett par valsar och löper in i en vikplåt tills framkanten når ett stopp. Papperet böjs då och dras in i ett andra valsarp, vilket formar ett parallellt vik. Upprepad sekvens genom fler plåtar ger två, tre eller fyra parallella vik innan lägget når utmatningsbordet. Stopp, valstryck och plåtgap avgör om ett vik hamnar rätt, så ett provark som mäts med linjal slår fortfarande gissningar.
Vilken princip ett tryckeri än kör med håller tre kontroller kvaliteten stabil: vikläge mätt mot skärningen, bigningsstyrka på bestruket papper och jämnt valstryck över hela bredden. En vikare som är rätt inställd på måndagen driver till fredagen utan dessa kontroller.