Lackning innebär att ett genomskinligt skyddande skikt appliceras på ett tryckt material efter bildöverföringen. Skiktet förbättrar ytans hållbarhet och ger motstånd mot fukt och nötning.
Vanliga användningsområden är glansiga restaurangmenyer och omslag till årsredovisningar. Lackmaterialen varierar, och moderna alternativ som epoxibaserade lacker ger bättre slitstyrka.
Heltäckande lackning kan göras med flera metoder. En planografisk press med fuktverket borttaget är en metod, medan högtryck och screentryck används för specifika lackningsändamål.
Flockning skapar en luddig, strukturerad yta genom att textilfibrer fästs på våt färg. Tekniken förekommer på produkter som tryckta förpackningar, T-shirts och gratulationskort.
Vissa tapeter använder flockning för att få en särskild struktur. Denna specialiserade ytbehandlingsmetod är inte vanlig inom grafisk kommunikation.
Laminering sammanfogar två eller flera material till en enhet som blir hållbar. Ett typiskt exempel är att laminera plast över visitkort för att tillverka namnbrickor för bagage.
Restaurangmenyer lamineras ofta för att skydda ytan och förhindra att papperet slits ut snabbt.
Numrering innebär att siffror placeras i följd, framåt eller bakåt, på ett material, vanligen papper. En färgad reliefbild överför siffrorna, och en fjäderbelastad kolv i pressen stegar numreringshuvudet så att siffrorna ändras vid varje tryckning. Se figur 6-31.
Numreringsmaskiner ställs ofta in för att börja på det högsta värdet; den sista tryckta siffran blir då nummer ett. Detta förhindrar överskridande och säkerställer att biljetter, formulär eller andra material får rätt följd. Numrerade biljetter eller passerkort är exempel på sekventiell numrering. Se figur 6-32.
Folietryck, ofta kallat guldtryck, överför folie till ett material. Guld eller imiterat guld är standard, men silver och andra färger finns som varmfoliematerial.
Denna bildöverföringsprocess är nära förknippad med högtryck. Högtrycksbilder kläms mellan två uppvärmda backar (figur 6-33). En belagd folie placeras mellan typsnitten och materialet innan de uppvärmda typerna trycks ned. Bildöverföringen beror på temperatur, tryck och kontakttid.
Reliefbilderna görs vanligen av mässing eller mer hållbar trycktyp för att klara värme och tryck. Automatiska enheter används för produktion, medan handdrivna pressar används för små kvantiteter. Vissa tryckerier bygger om plattentryckpressar för varmfolietryck.
Hållbarhet är en viktig drivkraft, med ökat fokus på återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara ytbehandlingsmaterial. Framsteg inom digitaltryck gör det också möjligt att ekonomiskt anpassa dessa specialeffekter i små upplagor.